Det lär ha varit ombord på vännen och skeppsredaren Sven Saléns koster "Lumme" som Taube diktade "Havsörnsvals". Kvällen innan hade besättningen ankrat upp vid Ornö i Stockholms skärgård. Nu vaknade man av att någon sjöng för full hals: "Man tar ett gupp och man får upp konversation!" I havet låg Saléns luta, byggd av hovinstrumentmakaren Alfred Brock, och flöt. Bredvid guppade någon som såg ut som havsguden Poseidon i egen hög person, komplett med tångruska runt pannan. Det var förstås Evert Taube. Redaren och trubaduren var såta vänner och Taube påstod alltid att han gett Salén idén till folkbåten. Historikerna tvivlar en smula, men att Evert Taube skulle ha haft tankar om en sorts folkhemsbåt, en vattnets Volvo, billig att köpa, lätt att segla, men ändå med goda sjöegenskaper, känns inte orimligt. Han skrev till och med "Folkbåtsvisan" med rader som "Med ett tusen kilo i kölen den gungar, just lagom på vågen och bogsvallet slungar". Den allra första av de sextio båtar Salén lät bygga döptes dessutom till "Carmencita af Sjösala", och sällade sig därmed till de båtar med poetiska namn som Taube genom livet kom att äga: "Svanen af Grebbestad", "Najad", "Monsunen", "Ellinor af Stockholm".....
"Havsörnsvals" publicerades 1929 i Havsörnen: tidskrift för sjöidrott, som gavs ut av den exklusiva seglarklubben Havsörnarna med säte i Saltsjöbaden. Taube var dess medlem och valdes till "Havsörnarnas ständige bard". Förutom att tillägna dem visan, dekorerade han sällskapets jaktstuga på Boskapsön med sailorromantiska takmålningar. I ingressen till "Havsörnsvals" jämförde han den just med en målning: "Visan, som sådan, saknar ej i sina naturskildrande partier ett tycke av konstnärligt oljetryck efter tavla av en berömd djurmålare." Han menade förstås Bruno Liljefors. Också han en av de många artistiska begåvningar som ingick i kretsen kring svärfadernen Herman Bergman.
Ur "Evert Taube, 50 visor i urval av Sven-Bertil Taube" av Petter Karlsson
2015-02-03 10:24 | 0 kommentarer | Månadens Taube